Med bara sekunders marginal ramlar jag in i rätt sal. Kanske femtio personer är där, av alla stilar och slag. Jag sätter mig långt bak. En tant pratar på om vilken livsinvestering vi just har gjort. Idé och lärdomshistoria kommer inte bara att ge oss nya viktiga kunskaper utan också, förmodligen, göra oss till bättre människor. Det verkar bra. Men det blir mycket att läsa. Jag lånar ut min penna till killen bakom. Jag tänker att det här blir bra. Nu ska jag bli frisk. Nu ska jag flytta. Nu ska jag leva och bo i Uppsala.