I, Robot

Jag roade mig med att titta på "I, Robot" igår på kanal 6 - den med Will Smith som bekämpar onda robotar i en galen sci-fi-värld. Effekterna är visserligen coola, så pass att illusionen om framtidsrobotar håller, men i övrigt är filmen en enda lång produktplacering. Exempelvis lär Converse ha betalat en hel det för att få sina skor på Wills fötter, Audi för att Will ska köra runt i deras bil och Sony för att den goda roboten ska heta Sonny.

Lustigt nog räcker det inte med smygreklam utan även smygpolitisk propaganda dyker upp i I, Robot. U.S.S.R är/var förkortningen för Union of Soviet Socialist Republics och är det då en slump att företaget som gör de onda robotarna i filmen heter U.S.R? Nej. Amerikanska frihetsideal genomsyrar hela filmen och den slänger med filosofiska frågor hit och dit och besvarar dem lite haffligt i förbifarten eller inte alls.

Men det som irriterar mig nästan ännu mer är kvinnan i I, Robot. Hon lever ut alla möjliga fördomar om kvinnor. Vid ett tillfälle får hon låna Wills jättestora vapen. Då ingen annan (man) finns i närheten under robotupproret blir Will liksom tvungen att lämna över den till henne. Han säger då "sikta och skjut". En ganska lätt order som de flesta tjejer jag känner inte skulle ha några problem med att förstå. Men vad gör hon? Först ser hon helt skräckslagen ut, sedan BLUNDAR hon och skjuter. Självklart kan en tjej inte tänka att man ska titta när man använder ett jättestort skjutvapen; hon hade förmodligen för Klena nerver som tjejer i allmänhet har? En kille som står bredvid Will säger då; "She´s hot!", medan Will, "the man", går fram och läxar upp den lilla oförstående tjejen. Jag blir så bedrövad.

I, Robot är knappast unik. Det finns hur många filmer som helst som är överbelamrade med smygreklam, politisk propaganda och fördomar. Problemet är att när jag såg den här filmen på bio för cirka fyra år sedan var jag inte alls lika ifrågasättande som igår. Jag tyckte nog att det var en spännande, underhållande och möjligtvis en lite väl amerikans film, men inte mer än så. 15-åringar kanske inte är den grupp som har den bredaste världsbilden eller lättast att se igenom alla dolda budskap, ändå är det den målgrupp som framför allt dras till häftiga sci-fi-filmer, vilket filmskaparna vet. Det jag efterlyser är bara ifrågasättande från alla betraktare, "vem vill att jag ska tycka vad och varför?". För dolda budskap finns överallt även om de inte är lika övertydliga som i I, Robot.