Nej till ny FRA-lag!

Rädsla är ett mäktigt redskap. Den triggar igång vårt lösningsfokuserande tänkande och driver oss till handling. Den får oss att dansa efter hotbildens pipa och får oss att göra allt för att krossa undergångsscenariot i fråga. Rädsla är så pass mäktigt att politiker i alla tider använt detta som redskap. Inom retoriken är det så gott som lag på att alltid börja med en problematisering, en ensidig bild av verkligheten som inte lämnar någon tvivlande på att det här är ett problem och det måste lösas - nu. Men ibland blir det riktigt fel. Ibland måste man inse att det finns problem som man måste låta bero då effekten av åtgärderna kanske leder till värre resultat än problemet i sig.

Ta exempelvis alla dessa varningsskyltar vid svenska hissar där en man kläms ihjäl av en soptunna i en hiss. De sattes upp efter att cirka 5 personer klämts ihjäl på detta vidriga sätt. Skylten har säkert räddat någon från att klämmas ihjäl men har samtidigt lett till ett ökat antal dödsolyckor i trappor då samma personer av rädsla valt att själva bära sitt tunga föremål och då ramlat, snubblat eller snavat in i döden. Det som skulle rädda liv tog istället desto fler.

På onsdag röstar regeringen om FRA (Försvarets Radioanstalt) ska få kontrollera mail, fax, mobilsamtal och sms som passerar den svenska gränsen (många mail, mobilsamtal och sms passerar utlandet även om de skickas inom Sverige), samt vilka utländska Internetadresser som besöks och vad som sägs på chatten (SvD 16/6-08). Detta för att förhindra terrordåd och för att lättare kunna hitta terrorister. Men kanske är en polisstat och ett överbevakningssamhälle mer befogat att vara rädd för än terrorism. Visst är terrorism ett problem i världen men knappast i Sverige. Och även om det finns en hotbild så är det inte värt att omintetgöra den till priset av svenskarnas integritet. Dessutom är det naivt att tro att FRA verkligen skulle förhindra terrorverksamhet då terrorister säkert inte skulle ha några problem med att komma runt det nya systemet.

Innan vi blir alldeles för rädda för terrorism kan vi fundera en stund på vilka konsekvenser åtgärdsalternativen får. Om lösningen skapar mer problem än den raderar så är det hela menlöst. Att det här förslaget kommer från de partier som säger sig vara liberala är också förvånansvärt, även om det finns stridigheter inom partierna och alla ungdomsförbund motsätter sig förslaget. Till och med Säpo tycker att det här är en ”kraftig kränkning av den personliga integriteten”. Självklart, kunskap är makt och integritet är viktigt. I fel händer kan information utnyttjas och system i FRA-storlek har enorma möjligheter att se och höra allt vanliga svenskar säger och gör. Ingen har rätt att rota runt i min påse även om mjölet är rent. Rättigheten att få kommunicera fritt väger tyngre än hotet från terrorismen. Jag hoppas på ett NEJ på onsdag.

Döda politiska karriärers sällskap: http://www.youtube.com/watch?v=r_l_JVk5tjI